Sam

Jag bor tillsammans med Sam. När jag kommer hem efter jobbet sitter Sam inne i tvättstugan och gråter. Han är så jävla klängig. Det spelar ingen roll vad jag gör, han vill alltid vara med. Jag förstår inte hur någon kan vara så oerhört efterhängsen, det kommer aldrig att bli något av honom. Jag önskar att han kunde vara lite mer oberoende. Då kanske man skulle kunna få en lugn stund lite då och då.

När jag lagar mat brukar han komma ut i köket. Han tror att han ska få middag. Jag tänker inte ge honom något. Jag har sagt det till honom men han förstår inte. Han kanske är döv. Eller så är han bara lite efterbliven. Han kommer till och med och vill ligga brevid mig i tv soffan men när jag säger nej går han tillbaka ut till tvättstugan och gråter igen. Men det förstår ni väl, vem skulle vilja ha honom liggandes brevid sig? Hans satans dreggel över hela soffan och hans snuskiga andedräkt i ansiktet. Det luktar ju som att något krupit ner i hans hals och dött... Dessutom är han alltid hårig och smutsig. Jag tror att jag aldrig någonsin har sett honom duscha. De enda gånger han kommer i kontakt med vatten är när han dricker eller när vi är ute och promenerar. Då tycker han att det är jätteroligt att plaska i vattenpölarna. Jag är inte lika entusiastisk.

Han har tusentals fästingar över hela kroppen också som han inte har brytt sig om att ta bort. Några av dem är uppemot en centimeter i diameter och det dröjer inte länge förrän de ntrillar av och hamnar på golvet runtom i huset.

Sam har en leksak som han älskar över allt annat. En liten gummigrej med ett rep knutet runtom. Inget skänker honom mer njutning än när man kastar den åt honom. Eller låtsas kasta den för den delen. Han märker ingen skillnad. Pucko. Han springer åt helt fel håll och letar i buskarna. Ibland tar det honom flera minuter att inse att jag fortfarandeharleksaken i min hand.

Jag tror att han har något problem med blåsan också. Han går jämt runt och kissar lite vart än det faller honom in. Eller det kanske är någon skum fetish för han tycks föredra träd. Ja du, han är allt en udda typ den där Sam. Mycket konstigheter har han för sig men det bästa med honom är nog att han aldrig slutar vifta på svansen.